Ja ja... jag medger det. Jag är en sån där helylletjej som faktiskt gillar hantverk och påtande i trädgår'n. (Och vips, försvann chic-heten med sin Versace-väska i den vänstra handen och en mugg café latte i den andra.)

Nå väl. Om 14 dagar ska jag ha en kurskväll i tovning och med vånda bjöd jag in alla i mitt bostadsområde. Ska man bli idiotförklarad så är det lika bra att se till att det blir ordentligt. Men döm till min förvåning! Plötsligt visade det sig att det fanns ett uppdämt behov att... nja, kanske inte just för att tova, men att få lära känna grannen på andra sidan häcken. Uppslutningen blev över förväntan och vi har redan, innan vi ens startat, fått en inbjudan till en utställning som vi ska medverka i. Och som om inte det var nog: man vill starta fler s k temakvällar just för bostadsområdets "hugade".

Tänk så lite som behövs för att man ska lyckas väcka inspiration hos människor! Och så mycket det ger tillbaka!